Vissa delar av livet behöver man skriva mer än andra. För min del är vintern en sån del. 

 

Samtidigt som jag knappt står ut dagar som denna vet jag att jag behöver detta breaket i mitt liv. Jag behöver stanna upp och tänka ut vad jag vill med mitt liv. För hur värt det än kan kännas när jag drar iväg igen mot nya äventyr glömmer jag inte kampen av allt innan. Att jobba på jobb bara för pengarna och inget annat, hela tiden önska att dagarna bara försvinner så att man kommer närmre avresedatum. Helt onödigt, men otroligt värt det. Eller är det värt det? När det är över, vad händer då? Är det inte bättre att skaffa sig en vardag som man trivs med hemma och slipper längta iväg? Kommer det någonsin hända för min del?

 

Jag börjar äntligen känna mig redo för en vardag igen. Nästa höst ser jag till och med mig själv i skolan, en jäkla konstig tanke. Jag vet vad jag ska plugga och jag vet i vilken branch jag kommer gå längst i. Jag håller alla tummar för att jag gjorde ett bra högskoleprov för mina betyg är inget att hänga i granen insåg jag när jag räknade ut mitt snitt. Ändå hade jag bra betyg ansåg jag själv. Jag hade i alla fall världens mest roliga gymnasie-tid. Kanske var det jag tänkte på och inte mina betyg när jag fick för mig att jag hade bra betyg. 

 

Jag är otroligt glad för att jag har fått möjligheten till dessa resor som jag gjort. Jag har gjort större resor än vad de flesta gör under en livs-tid. Jag har åkt till okända ställen ensam och tillsammans med vänner. Jag har rest till allt från Jordanien spontant med min bästa kompis till USA ensam och till Australien med någon jag inte träffat mer än en gång och pratat i telefon med två. 

 

 

Tack vare dessa resor pratar jag engelska lika bra som svenska och jag vågar jag stå upp för mig själv när jag är helt utlämnad och drömmar krossats mitt framför näsan. Men viktigast av allt är att jag har blivit världsvan, jag vet vart jag vill bo, hur folk har det i andra länder, hur människor beter sig på olika sätt och det är så jävla häftigt!! Jag har liksom fått bästa vänner från andra länder som inte ens pratar samma språk som mig. 

 

Ska sluta babbla på nu haha. Men helt färdig är jag inte. Den 27e åker jag till London till mina älskade vänner Kate och Valan för att hänga och fira nyår. När jag kommer hem är det inte ens 20 dagar kvar innan jag åker iväg igen med en annan väldigt fin människa till Filippinerna och Hong kong för 2.5 veckors underbar semester där jag antagligen möter upp vänner från australien, Kanada och England. Efter det är en USA-resa bestämd, så än är jag inte fullt seriös antar jag haha.

 

Tänkte starta igång denna bloggen lite igen faktiskt. Är ju alltid kul att läsa om mig själv när jag bli äldre! 

 

P&K