Något jag saknar riktigt mycket så jag ibland kan må dåligt över det är min gamla häst Sammie. Dumma lilla skithäst som hade ett humör värre än jag vet inte vad. Men satan vad jag älskar den hästen. Världens finaste lilla skithäst. Saknar verkligen stalltiden med träningar å massa ritter i skogen, stranden, manegerna å ute på fällttävlansbanan. Jag vet att jag va tvungen att sälja henne pga jag ville kunna vara mer fri. Jag hade inte kunnat åka till varken usa eller hit om jag haft kvar henne, jag vet det. Men fan va jag ångrat att jag sålt henne otaligt många gånger... Vi hade en jäkligt bra tid ihop men även var det otroligt motigt oftast. Jag behöver en hobby å hästarna är min hobby men vad gör man när man vägrar bo kvar i fbg när man kommer hem? Va gör man när man får panik av att känna sig låst till något? Men samtidigt panik över att inte ha något att verkligen ha ansvar för, något som är mitt?
En sak är säker att jag kommer skaffa häst när jag blir äldre igen. Men jag vill inte vänta.

Det finns inga genvägar, jag får bita ihop å lösa det. Tre år har gått sen jag sålde henne å jag har fortfarande klump i magen av hur mycket jag saknar henne...