Idag var det alltså dax för första etappen på oringen. Jag sprang en öppen och det gick skitbra förutom att jag trodde skogen skulle ta livet av mig.. Börjar med att få en pinne rakt upp på smalbenet, svinont, fortsätter med att vricka foten stenhårt så knät gjorde ont så fort det var i luften, skulle hoppa över en bäck missade taggtråden så slungades tillbaka å är helt riven på båda armarna och magen :( OCH fastnade i ett stort hav upp till armarna av brännässlor som jag var tvungen att bara ta mig igenom. SCORE! Annars var det skitkul :)

Banan var 5 km och jag va ute i en timma typ och då är ju 5 km fågelväg så jag har sprungit väldigt mycket längre + uppför osv så jag är asnöjd! Kom på 65 plats av 110 och ca 5 tjejer före bara.

Nu ska jag hänga en tvätt :( och sen in och köpa min favvosallad på stantons :D

Byeee

 

Bjuder på lite bilder på mig från min tidiga orienteringskarriär:

 

 

 

 

 

Alla resor med hallandslaget, häng med min bästis kristin och mina bästa kompisar adam och per och alla andra roliga, sjuka människor. Halland kom ALLTID sist i varje stafett, sammanlagt på de stora mästerskapen osv. Men tror ärligt att det var de som gjorde att vi hade så jäkla roligt. Klart vi var seriösa med träning och tävlingar, men inte en sekund annars. Önskar jag kunde åka tillbaka, för detta är fortfarande mitt sanna jag fast nu bara 6 år senare :( gud kan inte fatta det gått sex år redan..